Han var med och utvecklade världens första Koenigsegg. Nu jobbar Thomas Koch med en tvåsitsig elbil som du ska pendla med till jobbet i framtiden. Billigare, oändligt mer hållbart, effektivare. Gör dig redo för tre hjul och cigarrform.
”Det var en slump att jag hamnade i Sverige och att jag kom till Koenigsegg. Jag utbildade mig till fordonsutvecklare hemma i Tyskland, med inriktning på karosser. Jag är uppväxt i Esslingen nära Stuttgart och där är ju bilindustrin påtagligt närvarande med Daimlers och Porsches huvudkontor. Under utbildningen fick jag ett stipendium för att åka till Sverige och förkovra mig. Jag hade siktet inställt på Volvo men där var handläggningstiderna så långa att jag sökte mig om efter alternativ. Internet var helt nytt, men jag hittade till en uppstickare från en småstad jag aldrig hört namnet på. Jag fick börja som praktikant på Koenigsegg. Jag ritade gångjärn till den första testmodellen. När jag hade gjort mitt examensarbete för Volkswagen i Wolfsburg åkte jag tillbaka till Ängelholm och blev den första fast anställda ingenjören på Koenigsegg.
Jag minns när vi visade upp den första bilen på Parismässan 2001. Det var en enorm happening. Vi hade fått platsen bredvid Bugatti, som hade lockat en massa journalister till sin presskonferens. Vi visste ju att vi satt på något sensationellt, världens snabbaste väglagliga bil med en toppfart på 390 kilometer i timmen. Den kostade 380 000 euro. Men vi kom från Skåne och var helt nya. När Bugattis presskonferens var slut satte sig Christian von Koenigsegg på motorhuven till sin bil och bad någon att varva motorn ordentligt. Så fick man kanske inte göra, men det fick ju effekt. Alla vände sig om på stört. Christian hade fått sin PR-kupp.
Jag har varit inblandad i de flesta modeller på Koenigsegg sedan dess men för sju år sedan började jag också arbeta med mitt eget projekt, Ecoist. Jag var i Göteborg och noterade att precis alla körde omkring ensamma i sina femsitsiga bilar i stadstrafik – ett enormt slöseri med energi och resurser. Samtidigt föddes min son och jag började fundera på vad jag kunde göra för nästa generation. Jag har alltid ritat och byggt cyklar och hade blivit intresserad av de trehjuliga. Jag började drömma om en trehjulig och tvåsitsig bil med cigarrformad huvudkropp. Den skulle ha lågt luftmotstånd och bättre effektivitet i hela fordonet. Jag började bygga hemma i garaget i Vejbystrand. Jag fick ihop det första chassit med hjälp av enkla träpinnar.
2017 började det bli på allvar. Då kunde vi rulla ut den första funktionsmodellen ur garaget. Den såg ut som en lådbil och Ecoist ser fortfarande ut så. Jag har datoranimerade bilder på hur produktionen ska se ut sedan, men jag vill hålla det ganska hemligt tills vidare. Hela 2018 höll vi till på Pixlapiren i Helsingborg. Det var perfekt, vi kunde testa bilen direkt i den gamla hamnen. Vi körde 50 mil i upp till 50 kilometer i timmen och plågade hjulupphängningen, bromsarna och drivlinan. Jag var med i Thinks accelerator och lärde mig om företagsbyggande och varumärkesbyggande samtidigt som jag fick hjälp av en massa människor med att bygga kaross och testa energiförbrukning och väghållning. Sen skulle Pixlapiren göras om och det fanns inte plats för oss längre, och då flyttade vi till Helsingborgsvägen i Ängelholm.
Även om du har byggt en hjulupphängning till en Koenigsegg så börjar du från början om du vill ta fram en bil som Ecoist. Det är något helt annat. Det är tester, lärdomar, utveckling. Hela tiden. Så det tar tid. Men det är så vi velat ha det. Jag har jobbat heltid med Ecoist i två och ett halvt år nu och levt på sparade pengar. Jag vill vänta med att ta in investerare. Det är jättemånga som är intresserade men först ska vi ha en utställningsmodell att visa upp. Jag går just nu och väntar på verktygen som ska bygga den första riktiga karossen. Sedan ska vi göra en förserie på 20 bilar, utan stora investeringskostnader. Vi börjar utan airbag tillexempel. Vi ska utveckla Ecoist ihop med de som kör den. Pengarna går just nu till ren fordonsutveckling, snarare än till lyxiga lokaler och features som kanske ändå inte efterfrågas sedan.
Ecoist kan bli din andrabil, istället för en Renault Clio. Den har två sittplatser så att du kan skjutsa ett barn till dagis eller skola på väg till jobbet. Du kommer att kunna landsvägspendla med den men du kanske inte vill köra på motorväg. Topphastigheten är 110 kilometer i timmen. En viktig sak är att den byggs på ett riktigt hållbart sätt. Karossen tillverkas av en teknisk väv byggd på jutefiber. Det är inte tal om några stora energikrävande fabriker eller processer. Socialt ansvar är också intressant. Den ska byggas lokalt och skapa arbeten så att vi får en lojalitet kring märket.
Vi är några små aktörer runt om i Europa som håller på och utvecklar lätta fordon i segmentet mellan vanliga bilar och motorcyklar. En del håller på med retrodesign. Vi har våra olika nischer. Men vi är inte konkurrenter utan hjälper varandra. Och det är ingen som ser oss som något stort hot. De stora drakarna försvarar de marknader de är angripna på. VW är trampat på tårna av Tesla, inte av några entreprenörsingenjörer som bygger små elbilar för stadstrafik. Men de har haft liknande planer själva och är försiktigt intresserade. Jag hoppas att det kan bli stort, vi kan inte fortsätta köra runt ensamma i för stora bilar”.
David Lindman
david.lindman@helsingborg.se